Blod, del ll

Nyss hemkommen. Vad ska man säga?

Själv så går man in på sin centerplats och känner hur adrenalinet sprutar. Man känner att man har hur mycket ork som helst. Visserligen kunde man löpa sönder innan, men nu kunde man löpa ännu mer. Man kände att man till och med skulle kunna flytta på Superligans absolut största profil, självaste Totte Rappel.

Superlativerna räcker inte till. Vi får med oss varje meter i banan. Passningarna sitter exakt på bladet, skärpan finns där, bollen studsar vår väg och inställningen är på över 110 procent.

Eller hur? Raka motsatsen, jo. Periodsiffrorna 4-2, 1-3, 0-6. Andra och tredje perioden förlorar vi med hela 1-9. Förra säsongen hade vi, i exakt samma hall, den ledningen precis i början av 3:e perioden mot samma motstånd.

Det är så fruktansvärt pinsamt och man funderar spikat på att ta livet av sig. Frågan är om man ska köra en snara i taket och hänga sig eller på något vis dränka sig i badkaret? Varför kan vi inte bära med oss samma jävla inställning från förra lördagens match? Grattis Töjnan, ni våldtog oss helt och hållet.

Division 5 även nästa år. Måste även styra upp en ny klubba eftersom man naturligtvis lyckades slå sönder ännu en klubba. Jättekul. Nu mår man jävligt bra.

Kommentarer
Postat av: Chefen

Trasig klubba är aldrig bra...skulle fixa en direkt om du bodde i rätt del av Sverige. Västkusten ska det va..:)

2008-02-02 @ 20:34:35
Postat av: MoggMaster

Jag har klubbor. kom ner på tisdag och kolla om du hittar nåt som passar

Postat av: Ehsan

Shit Chefen, trodde spikat du var 08 :-)

Tack som fan Mogge, behöver den där stickan, bolljäveln vägrar lyfta från marken annars.

2008-02-04 @ 21:26:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback